(På svenska nedan)
Lempipaikkani on kesämökin ranta Varsinais-Suomen saaristossa. Katselen sameaa ja rehevöitynyttä, maailman saastuneinta mertamme. Haaveilen tulevaisuudesta, jossa olemme palauttaneet sen terveeksi. Siksi kai olen myös päätynyt toiminnanjohtajaksi ja tutkimaan Itämeri-osaamiskeskukseen.
Itämeren vakavin ongelma on liiallinen ravinnekuormitus ja sen aiheuttama rehevöityminen. Myös eräiden vaarallisten aineiden pitoisuudet ovat korkeita. Itämerta uhkaa lisäksi alati kasvava meriliikenne, joka aiheuttaa päästöjä sekä lisää öljy- ja kemikaalionnettomuuksien riskiä.
Itämeren suojelemiseksi on tehty pitkäjänteistä työtä, mutta meren hyvää tilaa ei ole vielä saavutettu missään. Ravinteita on vähennetty, muttei tarpeeksi. Nyt vaarana on, että tehty työ valuu hukkaan.
Ilmastonmuutos heikentää Itämeren tilaa
Maapallo lämpenee nopeimmin pohjoisessa, ja Itämeri lämpeneekin nopeasti sekä sijaintinsa että pienen vesitilavuutensa takia. Ilmastonmuutos vaikuttaa monin tavoin sekä Itämeren olosuhteisiin että sen eliöihin, ja jotkut vaikutukset näkyvät jo nyt.
Mitä enemmän talvinen sademäärä kasvaa, sitä enemmän ravinteita Itämereen valuu. Jäättömät talvet estävät myös esimerkiksi itämerennorpan lisääntymistä. Kun Itämeren suolaisuus vähenee ja vesi lämpenee, lisääntyy myös niin sanotun sisäisen ravinnevaraston vaikutus, kun meren pohjaan kerääntyneet vanhat ravinteet aktivoituvat uudelleen. Tämä saattaa tehdä tyhjäksi ravinnevalumavähennykset, joita olemme vuosien varrella tehneet. Sinilevät kiittävät.
Itämeren pelastaminen edellyttää sekä siihen kohdistuvia toimenpiteitä että ilmastonmuutoksen hillitsemistä. Suomesta pitää tehdä ilmastopäästötön 2030-luvulla siirtymällä vähäpäästöiseen energiaan, liikenteeseen, asumiseen ja kulutukseen. Ympäristölle haitalliset tuet pitää lopettaa ja suunnata ne sen sijaan ilmaston ja ympäristön hyväksi.
Ravinnevalumat kuriin
Ravinnepäästöjen vähentämistä itse Itämerelle pitää jatkaa entistä tehokkaammin. Tarvitsemme sitovia sääntöjä, taloudellista ohjausta, neuvontaa ja kansainvälistä yhteistyötä. Suurin päästäjä on edelleen maatalous. Yhteiskunnan pitää toimia niin, että maatalousyrittäjien on helppoa ja edullista toimia Itämeri-ystävällisesti.
Tukia pitää kohdistaa ensisijaisesti ympäristöperusteisesti sinne, missä rahalla saadaan aikaan suurimpia tuloksia vesiensuojelussa. Kullakin alueella pitää ottaa parhaat ravinnevalumat estävät keinot käyttöön: suojavyöhykkeet, kosteikot, kipsi, kalkki, viljelykeinot… Ravinteiden kierrätyksestä hyötyvät myös maatalousyrittäjät.
Itämeren kautta ruokavalioomme päätyvien mikromuovien käyttö esimerkiksi kosmetiikkatuotteissa pitää kieltää. Merkittävä mikromuovin lähde ovat myös autojen renkaat, joten raideliikenteen, kävelyn, pyöräilyn ja joukkoliikenteen edistäminen parantaa myös Itämeren hyvinvointia. Ongelmiin pitää puuttua myös aktiivisella kansainvälisellä yhteistyöllä Itämeren suojelukomissio Helcomissa ja EU:ssa.
Jotta lapsenlapsemme voisivat elää puhtaan Itämeren rannalla, uida, purjehtia ja kalastaa, täytyy meidän ottaa meremme suojelu tosissaan. Puhdas luonto on maamme ja Varsinais-Suomen matkailuvaltti, mutta kaunis saaristo menettää viehätysvoimansa, jos kasvavia levälauttoja, sameutumista ja roskaantumista ei saada pysäytettyä.
Saaristomeren suojelukampanjaa viime kesänä. Kampanj för skydd av Skärgårdshavet förra sommar.
Klimatförändringen måste stoppas för att rädda Östersjön
Mitt favoritställe är stranden vid vår sommarstuga i Egentliga Finlands skärgård. Jag tittar på det grumliga, övergödda och det mest förorenade havet i hela världen. Jag drömmer om en framtid då vi har lyckats göra vårt hav frisk igen. Därför jobbar jag väl också som verksamhetsledare och forskare i ett Östersjö-kompetenscenter.
Det mest allvarliga hotet mot Östersjön är för hög näringsämnesbelastning och övergödningen som orsakas av detta. Även koncentrationer av vissa farliga ämnen är höga. Östersjön hotas också av den växande sjöfarten som leder till utsläpp och en ökad risk av olje- och kemikalieolyckor.
Ett långsiktigt arbete har gjorts för att skydda Östersjön, men ett gott tillstånd har man inte uppnått någonstans. Halter av näringsämnen har sjunkit, men inte tillräckligt. Nu finns det en risk att det goda arbetet går i spillo.
Klimatförändringen försämrar Östersjöns tillstånd
Den globala uppvärmningen sker snabbare i Norden och Östersjön värms upp i snabb takt på grund av havet läge samt på grund av havets små vattenvolym. Klimatförändringen påverkar på många sätt Östersjöns tillstånd och organismer i havet. En del av effekterna kan man se redan i dag.
Ju regnmängd på vintern ökar, desto mer näringsämnen tillförs till Östersjön. Isfria vintrar hindrar också östersjövikarens reproduktion. När salthalterna sjunker och vattnet blir varmare ökar även påverkan från havets interna lager av näringsämnen, då näringsämnen som har samlats i havsbotten återigen aktiveras. Detta kan omintetgöra arbetet som har gjorts under åren för att minska näringsläckage till havet. Blåalger tackar.
Att rädda Östersjön kräver både åtgärder som riktar sig mot själva havet och åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Finland måste bli fri från klimatutsläpp på 2030-talet genom övergång till utsläppssnål energi, trafik, boende och konsumtion. Stöd som är skadliga för miljön måste slopas och stöden ska riktas till verksamhet som främjar klimatet och miljön.
Minska näringsutsläppen
Tillförsel av näringsämnen till Östersjön måste minskas mer effektivt. Vi behöver bindande regler, ekonomisk styrning, rådgivning och internationellt samarbete. Det största källan är fortfarande jordbruket. Samhället ska ordna sin verksamhet på ett sådant sätt att det är enkelt och förmånligt för lantbruksföretagare att sköta sin verksamhet på ett Östersjö-vänligt sätt.
Stöden ska riktas i miljösyfte mot verksamhet som leder till den största effekten i vattenskydd. I alla områden ska de mest effektiva åtgärder för bekämpning av näringsläckage tas i bruk: särskilda skyddsområden, våtmarker, gips, kalk, olika jordbruksmetoder… Återvinning av näringsämnen gynnar också lantbruksföretagare.
Mikroplaster från Östersjön hittar sin väg till vår mat och användningen av dessa mikroplaster i t.ex. kosmetik måste förbjudas. En annan stor källa av mikroplaster är bildäck. På grund av detta kan man främja Östersjöns välmående genom att främja trafik på spåren, gående och cyklande. Problemen måste tacklas genom internationellt samarbete i Östersjöns skyddskommission Helcom och i EU.
För att våra barnbarn ska kunna leva vid den rena Östersjöns stränder, bada, segla och fiska, måste vi ta skyddet av vårt hav på allvar. Den rena naturen är vårt lands och Egentliga Finlands trumfkort i turism, men den vackra skärgården tappar sin attraktion om de växande algblomningar, grumlighet och nedskräpning inte stoppas.
